Sedan en tid tillbaka finns numera ett svenskt nätverk för att främja forskning om öar och skärgårdar. Vi har därför ringt upp docent Paulina Rytkönen vid Södertörns högskola, en av initiativtagarna.
Hej Paulina!
Vad är det som fått dig/er att bidra till etableringen av nätverket för ö-forskning?
– Jag har genom åren haft många intressen i min forskning och för ett antal år sedan upptäckte vi att vi var en grupp här på Södertörns högskola som med olika utgångspunkter hade intresse för det vi kan kalla ö-ighet (islandness). Internationellt finns det fler som intresserat sig för sådana frågor och numera samarbetar vi också med forskare från en rad andra svenska lärosäten. Vi vill nu tillsammans öppna det här som ett svenskt forskningsområde.
Man kanske kan säga att forskare med sådana intressen tidigare varit lite av isolerade öar i Sverige, nu har vi upptäckt att vi är en hel arkipelag!
Området är ju tvärvetenskaplig och jag har är mycket van att arbeta med sådana utgångspunkter. Det finns så mycket spännande perspektiv när det gäller öar och skärgårdar. Kanske kan man säga att många frågor ställs på sin spets med ett ö-perspektiv.
Vad har du egna intressen i ö-forskningsfrågor?
– Ja, jag har inte någon egen bakgrund i skärgården utan kommer snarare från bergiga områden. Samtidigt har jag alltid varit intresserad av lands- och glesbygd och det finns ju de som säger att öar är som gles glesbygd. Glesbygder är ju också heterogena, de har ofta egna särdrag. Det finns nu t.ex. tydliga skillnader mellan öar och skärgård, där skärgården också i viss mån omfattar fastlandet.
I Sverige är öar i någon mening nya som studieobjekt och eftersom jag är allmänt nyfiken tycker jag att det finns så mycket spännande att studera med ö-glasögonen på. Jag blir framför allt inspirerad av människorna, öborna. Här finns så många exempel på sådana som arbetar konstruktivt för att hantera allehanda utmaningar i vardagen, här finns så mycket lösningar!
Det finns också många fascinerande förväntningar och perspektiv på våra skärgårdar. De ska inte minst finnas där för rekreation och som utflyktsmål runt flera av våra stora tätorter. Det leder verkligen till att perspektiv ställs mot varandra. Jag är övertygad om att vardagen för öbor kan vara en utmärkt startpunkt för forskningsprojekt inom många discipliner.
Har du redan nu några medskick till våra politiker?
– Det första och för mig uppenbara är att det saknas en sammanhållen politik för öar och skärgårdar i Sverige. Här har vi mycket att lära av andra länder, som Finland och Kroatien. Överlag saknas ofta ett ö- och skärgårdsfokus i en rad samhällsfrågor, inklusive olika landsbygdsinriktade initiativ. Många saker som är enkla på fastlandet är ju inte det på för ö-bor.
Sedan tycker jag, som antytts ovan, att det är intressant att makthavare talar om turismen och skärgårdarnas betydelse, bl.a. för Sveriges och storstädernas varumärke och visst ger rekreation stora möjligheter men utan en fast ö- och skärgårdsbefolkning så blir det inte mycket kvar av attraktiviteten och möjligheterna.
Vi i Sverige borde också bli mycket bättre på att hämta hem såväl pengar och resurser som idéer och inspiration från EU och EU:s olika program.
Jag önskar att fler politiker och beslutsfattare verkligen kunde se och möta människorna som bor på våra öar. Jag är övertygad om att det skulle vara givande för dem. Precis som vi forskare vill forska tillsammans med skärgårdsborna borde politikerna intressera sig för vår gemensamma framtid tillsammans med ö-borna.
Avslutningsvis vill jag bjuda in alla att följa vår nyligen startade facebooksida där vi fortlöpande kommer att lägga upp nyheter och inbjudningar till forsknings- och samverkansaktiviteter med fokus på öar. Sidan finns på följande länk: https://www.facebook.com/profile.php?id=100091640686200. Jag passar också på att skicka med några länkar som jag hoppas kan väcka intresse. Jag vet att det finns många fler som har liknande intressen som vi i nätverket för forskning om öar och skärgårdar.
Serieblogg om svensk ö- och skärgårdsforskning
Att forska om öar och skärgårdar i en svensk kontext. https://blogg.slu.se/kunskapscentrum-for-landsbygder/att-forska-om-oar-och-skargardar-i-en-svensk-kontext/
Vad vet vi om svenskt skärgårdsföretagande och dess roll för mindre ö- och skärgårdssamhällen: https://blogg.slu.se/kunskapscentrum-for-landsbygder/vad-vet-vi-om-svenskt-skargardsforetagande-och-dess-roll-for-mindre-o-och-skargardssamhallen/
Skärgården, från kulturlandskap till turistreseort: https://blogg.slu.se/kunskapscentrum-for-landsbygder/skargarden-fran-kulturlandskap-till-turistresort/
Länk till rapporten: Ö- och skärgårdsturism under pandemin Slutrapport. http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1653293/FULLTEXT02.pdf
Länk till specialnummer I tidskriften Baltic Worlds med ett flertal artiklar: Life in the Archipelago. The Baltic Sea Region Archipelagos and Islands: Conditions and challenges.https://balticworlds.com/wp-content/uploads/2019/06/BW-2-2019-Special-section-ife-in-the-Archipelago-pp37_89.pdf
Författare: Erik Fahlbeck
Gryts skärvårdsförening 